..i alla fall känns det som det. Från att gå omkring och svettas till att inviga nya innetofflorna, gosa in sig under filtar och isolera sig från kylan i huvtröjor under jackan. I veckan åkte jeansen och kappan fram för första gången sedan skolan slutade. Själv är jag väldigt lättfrusen men ändå föredrar jag hösten och vinterhalvåret framför en het sommar. Det bidrar till att jag ändå ser fram emot hösten tillsammans med alla färgglada löv och vardagen som ändå har sin charm.

 

Medan vissa ser nyår som årets omstart ser jag hösten som en tid på året att anamma nya rutiner och sätta upp mål. Kommer bli ett spännande år utan tvekan och ett av de mest utmanande på flera sätt. Nytt jobb och sannolika utlandsstudier utmanar trygghetszonen och jag är både nervös som en tok och ödmjukt taggad.

 

Med knappa två veckor kvar på sommarlovet försöker jag njuta som bara den, samtidigt som jag känner mig rastlös fortfarande. Räcker inte tre månader av lov för att komma ner i varv?! Alltid är det något man har planerat om dagarna som hindrar en från att slappna av helt. Funderar på att börja med yoga på riktigt, någon som har erfarenhet av det? :)